1

Vad hände med förra inlägget?

Jag skrev ett långt inlägg om det mest otäcka som har hänt, någonsin.
Men det bara försvann.
Märkligt.

Lillebror krampade igår.
Det var så obehagligt. Skriken. Blicken. Rädslan.
Åh, maktlösheten.
Jag kunde inte göra ett skit.
Jag bara satt där och kunde inte göra ett skit.

Och han bara skrek och skrek och skrek. Ryckte, sparkades, rev mig, bet mig. Han var utom kontroll.
Och där satt jag och kunde inte hjälpa honom.

Jaja. Det slutade väl.
Barn med diabetes kan tydligen krampa när de blir för låga i blodsocker.
Jag har bara hört att de kan hamna i koma. Men koman föregås ofta av kramper.
Så nu vet vi det. Obehagligt sätt att lära sig på, bara.
Lillebror och Ingenjören kom hem från akuten sent i natt.
Eftersom de är hemma förutsätter jag att allt är bra. Jag får veta när de vaknar.

Kommentarer:

1 Erika:

skriven

Men usch vad obehagligt. Alltså obehagligt på en nivå som faktiskt är helt ogreppbar. Skönt att allt är bättre? För det är det väl? Kram till dig (och hela familjen)

Svar: Verkligen jätteobehagligt. Och då är jag sjuksköterska och har sett både det ena och det andra. Men detta var det värsta jag någonsin varit med om. (förutom när Noel föddes i v. 29 och vägde 1500 g och fick åka transportkuvös till barnIVA med slangar och kablar överallt. Eller beskedet om hans hjärnblödning, det var också jobbigt) Det var så hjärtskärande. Skriken, blicken, rädslan. Men nu är det bra. Han kommer ihåg allt. Att han var rädd. Han hade en mardröm samtidigt, om en stor blå kula som han inte kunde springa ifrån för att han var så trött i benen. Han trodde den skulle krossa honom. Ja, där ser man vad en leksak kan ställa till med (de lekte hela dagen med en sk kulbana, en sorts ställning som man bygger själv och sedan rullar kulor i. Låter skitmärkligt, men det är faktiskt ganska underhållande) och lågt blodsocker. Diabetessköterskan sa idag att det ÄR vanligt med kramper, men såklart otäckt. Hon sa också att hans migränanfall för några veckor sedan inte var ett sådant, utan också en känning, men som tog sig uttryck i migrän. Också vanligt tydligen. Ja, man lär sig något nytt varje dag.
Velig

Kommentera här: