En annan drog
Sedan bebisarna föddes har jag varit beroende av mintkrokant. 200 gram om dagen. Antagligen lider jag brist på något essentiellt ämne som finns bara i Marabou chokladkakor. Troligen beroende på amningen.
Ingenjören bestämde sig plötsligt för att bli av med några bekvämlighetskilon som satt sig runt hans mage under graviditeten.
Då kände jag att det inte var rättvist att jag skulle få trycka i mig en massa godsaker medan han käkade salladsblad.
Typ.
Så jag försökte hålla upp. Och gud ska veta vilka helvetes kval jag led och vilka enorma abstinensbesvär jag hade. Första uppehållet från Marabou varade i tre dagar. Sedan kunde jag inte hålla mig längre. Jag smygköpte en kaka på väg ut till Rucklet och tryckte i mig hela på 20 minuter.
Sedan fick jag dåligt samvete och gjorde ytterligare ett uppehåll. På säkert fem dagar.
Sedan var jag bara tvungen att baka kladdkaka med mintkrokant i. Vilket resulterade i att jag både fick slicka skålen OCH äta två bitar av den färdiga kakan.
Man skulle ju kunna tro att mängden socker och fett som jag sätter i mig skulle påverka vikten negativt, men faktum är att jag, under den månaden som tvillingarna funnits, har tappat alla kilon sedan inskrivning på mvc och tre därtill. Så jag har kanske nåt kilo eller så kvar till idealvikt och jag tänker att det är mina mjölkstinna bröst som väger det kilot.
Så det är för mig fullt legalt att äte lite extra. Helst alltså då chokladkakor.
Idag kom suget igen. Dagen efter kladdkakan. Perioderna av avhållsamhet blir tydligt kortare. Och svårare.
Idag beslöt jag mig för att byta drog.
I hallen står nu ett halvt kilo lösgodis. Vi får väl se om det stillar mitt begär på samma tillfredställande vis.
