Oro
I Thailand blev skillnaden så påtaglig och synlig eftersom alla gick barbenta hela tiden. Och det är så stor skillnad.
Jag sa till Ingenjören att vi måste visa klumpen (ja, det är som en klump som sitter på lårmuskeln, under huden liksom) för BVC. Ungenjören var inte så orolig. Så kom vi hem från Thailand, alla blev magsjuka och jet-laggade och livet var piss och skit. Och tvilling E verkade mer och mer besvärad av klumpen. Barnakuten nästa. Där kunde man varken säga bu eller bä och därför har det gjorts både ett ultraljud och en MRT. Och fortfarande kan man inte säga vad det är. Så vi har blivit remitterade till en specialist i Stockholm som ska ta en biopsi på klumpen. Ett vävnadsprov alltså. I veckan som kommer. Hjälp. Låt det inte vara en tumör.
skriven
Hej, jag tittar in på din blogg ibland och skrattar ofta åt dina redogörelser för vardagens vansinne. Men nu skrattar jag inte, utan håller tummarna hårt för att det ska vara nåt harmlöst.
Hälsningar från Lillgrisen, som har träffat dig via Kominken & Co.