0

Valborg

Vi bor i en studentstad. Detta innebär såklart ett ganska avancerat Valborgsfirande, som sig bör. Det är sillfrukost, champagnegalopp och nationshäng. När vi började närma oss 30 fortsatte vi fira Valborg, fast lite mer vuxet. Ganska mycket alkohol, ändå, men mer parkhäng och grillning med kompisgänget än dyngfylla i någon studentkorridor.
Sedan fick jag och Ingenjören, som första par ut, barn för lite mer än sex år sedan. Vi följde trots detta med på firandet ändå. Man ska ju inte ändra sig och sin värld när man får barn, liksom. Man ska ju kunna göra precis som innan ändå.
Sedan fick vi ett barn till, som första par ut igen. Eller rättare sagt, vi var fortfarande det enda paret med barn i bekantskapskretsen, men nu hade vi två istället. Vi hängde tappert med på Valborgfirandet ändå.
Alla menade fortfarande att barn inte ska få ändra på vanor.
Sedan hände något.
Alla andra började också yngla av sig.
Och då blev Valborg en annan grej.

Så nu samlades vi hemma hos oss. Tre barnfamiljer. Sju vuxna och sju barn, ett åttonde på väg. Vi grillade, drack lite folköl, pratade barn, amorteringar och kombibilar.
Om hur man lättast flyger med barn, när det är dags att byta spjälsängen mot en vanlig säng och förlossningar.
Stillsamt och trevligt. Barnen lekte som galningar. De vuxna började gäspa 21.00.

Mysigt och städat. Otvunget och bara helt avslappnat. Superskönt.

Men.
Det är klart man saknar grejen. Grejen med Valborg. Bli berusad redan innan lunch, stöka omkring på stan, ligga och dricka öl i någon park.
Eller som när Ingenjören och jag blev ett par, ute i skogen mitt i ingenstans, med mycket sprit och dåligt (fast såhär i efterhand så var det ju bra) omdöme.
För idag, för exakt åtta år sedan, blev det VI. Helt enligt mina planer, helt oväntat för Ingenjören.
Den historien ska jag berätta en annan gång. Nu ska jag mata en tvilling.



Kommentera här: